Skillnader mellan DIN2503 och DIN2501 om plattfläns

DIN 2503 och DIN 2501 är båda standarder fastställda av Deutsches Institut für Normung (DIN), det tyska institutet för standardisering, som specificerar flänsdimensioner och material för rördelar och anslutningar.

Här är de primära skillnaderna mellan DIN 2503 och DIN 2501:

Ändamål:

• DIN 2501: Denna standard specificerar dimensioner och material för flänsar som används i rör, ventiler och kopplingar för nominella tryck från PN 6 till PN 100.
• DIN 2503: Denna standard täcker liknande aspekter men är specifikt inriktad på flänsar för svetshalsanslutningar.

Flänstyper:

• DIN 2501: Täcker olika typer av flänsar inklusiveslip-on flänsar, blinda flänsar, svetshalsflänsar, ochplåtflänsar.
• DIN 2503: Fokuserar primärt på svetshalsflänsar, som är designade för högtryckstillämpningar och kritiska driftsförhållanden där svåra belastningsförhållanden förekommer.

Anslutningstyp:

• DIN 2501: Stöder olika typer av anslutningar inklusive slip-on, svetshals och blindflänsar.
• DIN 2503: Speciellt utformad för svetshalsanslutningar, som ger en stark och tät anslutning lämplig för högtrycks- och högtemperaturapplikationer.

Tryckbetyg:

• DIN 2501: Täcker ett brett spektrum av tryckklasser från PN 6 till PN 100, lämpliga för olika tryckkrav i rörsystem.
• DIN 2503: Även om DIN 2503 inte uttryckligen definierar tryckklasser, används svetshalsflänsar ofta i högtrycksapplikationer där tryckklasserna kan variera beroende på material och designspecifikationer.

Design:

• DIN 2501: Tillhandahåller specifikationer för olika utformningar av flänsar inklusive upphöjda sidor, plana sidor och skarvflänsar av ringtyp.
• DIN 2503: Fokuserar på svetshalsflänsar som har ett långt avsmalnande nav, vilket underlättar smidig flödesövergång från rör till fläns och ger utmärkt strukturell integritet.

Applikationer:

• DIN 2501: Lämplig för ett brett spektrum av applikationer inom industrier som olja och gas, kemisk bearbetning, vattenrening och andra där rörsystem används.
• DIN 2503: Föredragen för kritiska applikationer där högtrycks- och högtemperaturförhållanden förekommer, såsom i raffinaderier, petrokemiska anläggningar, kraftgenereringsanläggningar och offshoreinstallationer.

Sammantaget, medan båda standarderna handlar omflänsarför rörkopplingar är DIN 2501 mer generell till sin omfattning, och täcker olika typer av flänsar och anslutningar, medan DIN 2503 är speciellt anpassad för svetshalsflänsar, som ofta används i högtrycks- och kritiska serviceapplikationer.